Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta...känslorna bara far upp,ner och runt omkring i kroppen. Det är något som hör till säger de andra utvalda och kanske andra bättre vetande. Det jag har gråtit för innan blir hulkande gråt, det jag har lett och skrattat åt innan gråter jag av glädje för idag. Varför är det så?
Är det tacksamheten man känner som man gråter för? Eller är det värmen i hjärtat man gråter för? Kan det vara livet man gråter för? Ja, varför gråter man för?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar