Sätter mig på cykeln och trampar in mot staden alldeles för tidigt med vilja. Går genom parken och njuter av dess skönhet och laddar inför dagens samtal. Knappar in koderna för att kunna komma in genom dörrarna. Hm...väntrum...känns sådär för på något underligt sätt så sitter det gamla inpräntat i det undermedvetna "Hjärnskrynklare", dit går man om man är mer eller mindre galen och då vill man inte synas i ett väntrum. Trams! Hur många är det inte som skulle behöva lätta på trycket och då är det fantastiskt att det finns människor som vill ta sig tid att sitta och lyssna även om de nu råkar få betalt.
Det blir min tur att komma in och jag får välja mellan att sitta i en fåtölj eller ligga på en schäslong, väljer det förstnämnda. "Börja du och prata så håller jag koll på tiden" säger kvinnan som i nästa andetag hinner ställa frågan "Vad kan jag hjälpa dig med?" Oj! ja,vad är mitt problem egentligen som jag behöver ha hjälp med? Är det möjligt att det finns ETT ord som förklarar mina tankar och funderingar? Skulle inte tro det nej. Börjar babbla på och den stackars damen blir nog mer och mer förvirrad över allt som jag plockar upp ur min ryggsäck och visar henne.
När tiden är inne finns det ingen tvekan om att nya besök skall göras. Efteråt vet jag inte om jag hade blivit något klokare eller om nya tankesätt hade rekommenderas eller om ryggsäcken hade blivit lättare. Än en gång är det bara att inse att det inte går att springa före och se vad som kommer att hända i framtiden, allt tar sin tid.
Ute väntar ett fantastiskt varmt och fint väder, ringer ett samtal och får sällskap över en fika. Hamnar i hälsans trädgård ett litet lugnt paradis mitt i stan. Insuper det vackra runtomkring och de kloka orden som utdelas. Vänder cykeln hemåt, njuter av att bara vara, njuter av allt det vackra. Det är en bra dag idag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar