Pillertrillare

Under gårdagen hamnade jag plötsligt i ett "normaltillstånd", en underbar känsla som inte har funnits under lång tid nu. Många gånger har det varit rena rama döds ångesten. Ångest över att jag ska sträcka fram armen och säga ja tack, det är helt ok att du sprutar in gift i mig. Gift som vi alla är lärda över att vi ska akta oss för. Men sen funderade jag ett tag...Om jag lurar mig själv och säger att det är ett homeopatiskt medel (lika botar lika) så kanske det inte blir lika jobbigt längre. Funderar på saken lite till...

Det här tillståndet att känna sig normal är något jag ska försöka hitta oftare till sa kuratorn vid dagens samtal. Hon frågade vad jag gjorde för att hamna just i detta normaltillstånd. Oj, det var nästan lite så man skämdes när jag fick erkänna att jag provade på att göra lite luffarslöjd *hihi*. Men var det så att jag mådde bra av det så tyckte hon att jag skulle fortsätta med slöjdandet. Återstår att se om det blir så.

Mina MåBra krokar.

När jag vaknade i morse fick jag ta mig en ordentlig funderare på om läkaren verkligen hade opererat bort en tårtbit eller om han hade petat in en hel tårta i bröstet. Sprängfyllt och stort gjorde det riktigt ont att sätta på sig bh:n. Förklaringen kom senare när sköterskan tömde bröstet på vätska. Tendens till inflammation...skratta eller gråta?   En tio dagars penicillin-kur lagom till sill och nubbe tider. Suck!

Apoteket nästa där lång kö väntar. Hinner under tiden titta mig omkring bland hyllorna och hittar till min glädje artiklar från Yogi-te, Kung Markatta, Green & Black´s  m.fl. Plockar på mig lite te inför natten och granatäppeljuice. Och så blir det min tur. Pillertrillaren plockar fram min medicin och ber mig att komplitera med Bifolac - naturmedicin. Se där ja, lite naturmedicin kan ju aldrig skada ;)