Inre styrka

Vilken natt...isande kallt på rummet, en vinande vind utanför och regn som slår på rutan. Några få futtiga timmars sömn blev det väl sammanlagt, så när klockan började närma sig yoga-tid är jag inte riktigt på hugget men det ska göras. En brasa i kaminen knastrar och en skön värme sprider sig i rummet där vi ska hålla till. Hej å hå...smidig är man inte! Men efter 1½ timme är det riktigt skönt.

Fortsätter morgonen med att samtala i grupp om våra tankar och frågor vi går och bär på. Plötsligt känner jag att jag blir ifrågasatt om min styrka jag har och har haft under tiden av min resa. Troligtvis blev jag för skrämmande för de andra kvinnorna men även för psykologen. Tänk vad otäckt att bära på en inre styrka...eller? En tre minuters tyst övning där vi ska titta en person i ögonen hela tiden och sedan tala om vad vi ser i dessa själens ögon får avsluta förmiddagen.