Det gäller att försöka hålla sig lugn så jag inte blir helt bananas. Måndagen var det som sagt var ingen behandling pga maskinen var trasig. Tisdagen fortsatte på samma bana, trasig maskin ingen behandling. Men jag skulle vara helt lugn då jag skulle bli kompenserad för de förlorade dagarna, med en extra behandlingsdag. Ja,men jippi då!
Idag onsdag har jag blivit inbjuden på frukost hos en arbetskamrat, trevligt. Ja, då fungerar väl maskinen naturligtvis. Ingen frukost utan nästan två timmars bussresa enkel resa blev det istället. I behandlingsrummet står det två helt nya människor, en man och en kvinna. Vilka de är har jag ingen aning om, vad de heter har jag ingen aning om utan blir bara tillsagd vad jag ska göra och sen går de. Jahapp! Lite irriterande. Så när mannens knaggliga svenska tillrättavisar mig måååånga gånger otydligt där i högtalaren är jag sk. lätt irriterad. Andningen blir ju inte bättre utav de och det rasslar till i högtalaren igen "-Andas mindre nästa gång" Måtte dessa människor lära sig lite hyffs i bemötande tills nästa gång, tack.
Att tänka på som bussressenär för doftens skull:
-Undvik att äta banan och kasta skalet i bussen.
-Undvik att äta rå vitlök precis innan du åker buss.
Så visst har tålamodet prövats idag, många gånger om...en, två, tre, fy,ja!
Heja Kajsa. Lite roligt faktiskt att våran annars så lugna Kajsa kan bli lite irriterad, men jag förstår dej verkligen, jag hade väl rivit stället... Nu åker jag med familjen på semester några dagar, hoppas på soligt väder både på Öland och här hos er. Bamsekramar Nette. Och du jag tänker på dej ofta.
SvaraRadera