Ordlös

Ibland räcker inte orden till för att förklara. Ena dagen vill man fira med champagne andra dagen hade man velat dricka gravöl. Troligtvis är de de dagar när inte kroppen vill som jag vill. När illamåendet är som värst, när magen bara mullrar, när man inte har fått sova på en hel natt pga alla mediciner. När man är trött på att kliva ur sig själv och ställa sig bredvid och prata förstånd med sig själv för att komma vidare. När man nyss tyckte att hälften har gått fort och den andra hälften som är kvar är som en evighet. När man bara vill säga: -Jag tyar inte mer! Det är en evig balansgång och ett hårt arbete att inte tappa fokus. Lite är ok men för mycket ja, då kan det gå illa. Fokus!

En elefant balanserade på en liten liten spindeltråd...

Elefantsång

Hälften!

Hälften gjort och hälften kvar, nu kan jag verkligen prata om nedräkning. Har haft en trevlig förmiddag med bisittande kollega som med sin nyfikenhet försåg mig med svar. Fick bl a reda på att i samband med sista behandlingen kommer de dra min picc-line. Härligt med nyfikna människor! Verkar som jag lägger min nyfikenhet på fel saker eller inte...

Inför stundande tuffa dagar med allt vad det tillhör läser jag på lite om vad nästa omgång har för biverkningar att erbjuda. Nu är det barren från idegranen som kommer att användas men var bara lugn det räknas inte som naturmedicin då det framställs på syntetisk väg. Dessa små syntetiska barr kan göra följande med kroppen:

• Öka infektionsrisken.
• Ge feber.
• Hår avfall!?
• Rodnad/svullnad i handflator och under fotsulor vilket kan leda till att huden fjällar.
• Svullnad av händer, fötter eller ben.
• Viktökning eller viktminskning. (Där kan man ju sätta en peng.)
• Domningskänsla, myrkrypningar eller värk i leder eller muskler.
• Trötthet och aptitlöshet.
• Nagelförändringar med pigmentförändringar och ömhet.
• Illamående och diarré.

Ja, då återstår det alltså att se hur många man kan säga check till efteråt. Då är då och nu är nu. Nu firar jag att det bara är hälften kvar med att vila på soffan en stund och tänka: Du klarar det!

Tårar, tårar

Då har förarbetet börjat inför måndagens behandling med att äta tabletter mot magsmärtor. Känns väl bra, bara man hade sluppit känslan av illamående av dem. Men man kan väl inte få allt. Inför denna omgången känns det tyngre då jag nu vet på ett ungefär vad jag har att vänta mig under 1½-2 veckors tid. Ingen upplyftande tanke, men samtidigt är jag snart halvvägs genom den första delen. Alltid något.

De senaste dagarna har ögonen runnit konstant under hela dygnet. Inte vackert men en del säger att det rensar levern.

Tears in heaven

Våga prova!

*Viskar* Telefonen är tyst, tänk om det beror på att jag tog en nässelpulver hutt i smyg igår...

Ibland så tänker jag att jag borde prova på något nytt och det har jag verkligen fått göra. Kanske inte riktigt det jag hade tänkt mig men än dock. Hoppas ändå att jag lär mig något utav det.

FÖRR såg intaget ut så här...

...NU får jag bara använda detta.

Men SEN ska ni bara veta, då ska jag våga prova:

• att säga och stå för vad jag tycker.
• att göra saker som jag aldrig har provat innan (fast det är klart inte vad som helst).
• att ännu en gång sitta själv en natt i skogen (läskigt som attan).
• att leta reda på en danspartner som vill lära sig bugga (får nog börja från noll igen).
• att vandra med dem som gillar naturen och testa mina gränser (tror 2 mil på 4 dagar är lagom).
• att "bara" vara jag!

Riing...

Visst kom det ett telefonsamtal idag med, suck! De vita samlade blodkropparna ser bättre ut idag MEN ett nytt prov ska lämnas i morgon igen. Är det inte bättre kommer telefonen att ringa imorgon igen för ännu ett prov. Förhoppningsvis kommer måndagens behandling ändå kunna genomföras med risk för att jag måste ta en extra spruta dagen efter för att hjälpa upp de vita blodkropparna.

Nu är det honung och ingefära som gäller igen mer naturläkemedel än så är de ju inte så glada för de rackarna på sjukhuset. Får väl gå på spaning snart efter någon lite brännässla som kan bli en lite soppa och som inte räknas som naturläkemedel... Så ser ni till några godinga här framöver ropa gärna till, här vid golfbanan vågar man inte plocka några då det inte finns ett enda ogräs i deras gräsmattor. Undrar hur de gör då min innehåller allt annat än gräs.

Får väl förbereda mig själv och pimpa min stav med min dreads inför kommande spaningsvandring för det sägs att "Jag är en vandrare och bär på min stav...".

Ahhh...

Blir så trött!!!
Då var det dax igen för samtal från CSK om dåliga provsvar. Vad händer med kroppen då? Jo, direkt reagerar den med att börja frysa och näsan börjar rinna. Typiskt! Jag som ännu en gång skulle hitta på något roligt under morgondagen. Törs inte planerar in någonting verkar det som. Börjar bli lite orolig för hur det ska gå med Stockholms resan med tillhörande konsert. Får kanske intala mig själv att det är det tråkigaste man kan göra så går det kanske vägen.

Plötsligt blev det lite smog över firandet av dotterns 18-års dag. Ahhh....

Kraftfulla ord

Du har makten! Använda dina förmågor för att lösa denna situation. Du kan göra det!

För evigheter sedan, vilket det nu inte är men kan kännas som drog jag ett kort för att be om hjälp. Och till hjälp har det varit! Så istället för att titta på väckarklockan var morgon och kväll så är detta de ord som är det första jag läser på morgonen och de sista innan jag somnar på kvällen. Visst kan det kännas lite svajigt ibland så det gäller att hålla balansen. Att försöka parera bland alla vindar som blåser omkring och i mig för att inte falla. En tuff balansgång på en skör spindeltråd som får representera livet just nu. För vad skulle vi göra utan hoppet och tron på tankekraft?

NÅGRA ORD PÅ VÄGEN
- av Siv Andersson

Försök att ta tillvara
allt gott som livet ger.
Se det stora i det lilla
så kan guldkornen bli fler.

Ge dig tid att reflektera
en stund i lugn och ro.
Låt sanningen bli vetskap
men släpp även fram din tro.

Och när du möter mörker
och livets tvära kast
- känn då hur livet rör sig
och ljuset får kontrast.

Känn att du får styrka
av det som gör dig svag
- att där finns nåt att lära
av allt som sker var dag. 

Hårfager? Nja...

På egen risk....

Så mycket mer har jag inte att dölja.

Sjukt

Det blir mycket tv tittande nu för tiden och tanken slår mig hur sjuka och otränade vi människor verkar vara om man tittar på reklamen. De påstås att vi behöver än det ena än det andra tabletten för att kroppen ska fungera, halsen inte ska göra ont och näsan inte ska klia. Vi behöver Berocca Boost för att våga säga ja och vi ska inte glömma bort att dricka cola då och då. För att kroppen sen ska se bra ut finns ett antal redskap man bara måste ha. Vibrerande hantlar mot gäddhänget, Mini circle för platt mage, Thight glider för träning av underkroppen eller Flowin fitness glidmatta där man själv får bestämma hur hårt man vill träna. Sen måste vi naturligtvis äta yoghurt för matsmältningen och använda ett antal produkter mot hudallergi.

För att ytterligare hjälpa till i denna friska/sjuka värld kan man ju alltid titta på Biggest loser USA eller Sverige och förfasas eller beundra. Frågan är hur mycket allt detta hjälper eller stjälper mig som person, hur påverkad blir jag? I detta läget blir jag bara anti och hyllar frisk luft och promenader. Så nu ska nya kängor inhandlas till apostlahästarna.

Världens bästa läkemedel!

Vilken dag!

Pust, vilken dag!
Väcks av att telefonen ringer...blomleverans på ingåeende. En härlig start på denna Alla hjärtans dag. Så vad passar mer än att ta hand om sitt hjärta idag dvs lätta det hos kuratorn. Hinner med ett glatt och trevligt samtal med arbetskamrat först. Susar in till CSK och tar en nummerlapp till kassan, ser i ögonvrån en annan kollega. Går fram och får en jättekram från en glad med trött och nyförlöst mamma. Blir alldeles varm i hjärtat och missar mitt nummer i kassan men vad gör det, tar ett nytt.

När samtal och Maxi- shopping är avklarat väntar en hög med fina vykort med härliga hälsningar i brevlådan, även i inkorgen på mobilen ligger några. Plötsligt står grannen i dörren med nybakta hallongrottor. Nu börjar det bli lite mycket av det goda. Då ringer det på dörren igen. Ett härligt fång med tulpaner från två kollegor anländer med blomsterbudet. Försöker påbörja mitt bakande av cupcakes när nästa blomsterbud kommer med fler fina tulpaner från kollegorna på "Mitt hus". När  bakandet äntligen är över och grannarna blivit bjuda på nybakade kakor inser jag att det inte har blivit något eldande idag och det är iskallt i vardagsrummet. För denna dag har alla hälsningar värmt hjärtat och hela kroppen så elden har inte varit saknad. Tack alla för denna fina dag!

Det känns

Efter en tuff helg med illamående, tristess och tycka synd om önskar jag att de närmaste två veckorna kan lätta lite på stämningen. För även om man önskar att ta time-out eller att någon annan ska ta över ett tag är det inte så lätt. Så det får väl bli som svåger sa: -Har man fått djävulen i båten får man ro han i land.

Med några få dagars kalhet var det dax att ta nästa beslut inför dagens provtagning. Peruk - peruk och mössa - turban - mössa...? Ja, hur vill man nu se ut när man visar sig bland andra? Provar det ena och det andra alternativet och gör det enkelt för mig, dubbla mössor och sen iväg. Sköterskorna på vårdcentralen blir bättre och bättre på sitt arbete med mig så idag passar det på att byta roller med varandra. Hantlangare blir omläggare och tvärtom. Smärtfritt? Nja, inte riktigt men får godkänt ändå.

När jag ändå är i farten passar jag på att titta till mitt lilla kryp-in. Blir så glad av att öppna dörren och njuter av varenda sekund. Sitter länge i farmors gamla knarriga fotöljer och bara är. Längtar till den dagen det blir arbetsdag där igen. För att inte fingrarna ska stelna till alldeles får det bli en vända till Helylle för att inhandla garn till nya lätt stickade halsdukar. Färggrant ska det vara, mode eller inte spelar ingen roll. I det fantastiska vintervädret fick det bli en promenad med. En promenad med blå himmel, värmande sol, frostvita träd och efter en nogrann titt på grenarna - VIDEKISSAR!!!

Ny trimmad

Sådär!
Då var det gjort med lite hjälp av dottern. Håret bort trimmat, vilken lättnad. De sista dagarna har varit rena plågan med alla hårstrån överallt. Äckligt, äckligt, äckligt! Så idag fick det vara nog. Väl inlåst på toaletten var det bara till att börja bzzz...

Jag som trodde att jag skulle gråta men nej då. Bara en liten tår i ögat när jag skulle visa mig för övriga familjen var allt. Som tur var så var jag ju fin utan hår med påstod dottern. Provar att sätta på mig peruken men den åker lika snabbt av igen. Det är inte jag. Naket får det nog bli fast jag inte är född sån. Så nu hoppas jag på ljumma vindar kring öronen och att videkissarna snart är på språng.

Uppladdning

På något sett försvinner dagarna i en enda röra. Lever utan tid och rum, bara finns till. Illamåendet gör sig mer påmind denna omgången så några extra vid behovs tabletter slinker ner innan sänggåeende för att få så bra nattsömn som möjligt.

Denna dag blev det äntligen en promenad trots blåsten. Dubbla mössor och huvan på jackan sen var det bara till att traska på. Skönt! Efter dagens dusch är det snart slut tjatat om mitt hår, inte mycket kvar nu. Så nu står trimmern på laddning för denna frisyren är långt ifrån vacker. Lite Gollum-frisyr typ. Provar på att vira till en turban och ropar höga varningsrop till familjen innan de får syn på mig. Turban och jag kommer nog inte att bli kompisar. För nu ser det verkligen ut som om städkärringen har flyttat in i huset. Hualigen! Får nog försöka hitta ett annat alternativ som jag känner mig mer bekväm i. Mor i stugans mössor får vänta tills solen kommer fram då det var i det dragigaste laget för tillfället. Men kan ju bli fräckt med mönstrad skalle när solen börja ligga på. Gäller bara att göra en markering så mönstret hamnar rätt var gång. Får man ingen tatuering får man ju skaffa sig ett annat alternativ typ möss-tan-tatuering.

Look good - feel better

Look good - feel better dag idag. Feel better? Jo, hyffsat efter en sömnrik natt. Men morgon känslan av att vara gravid förutom mage och bröst känns igen även om det snart är mååånga år sedan. Lite tjuvtjockt illamående kommer och går hela tiden. Går att överleva.

Look good? Nja, måste ha växt lite på länden i natt eftersom landningsbanan har blivit bredare och hämtehåret tunnare. Snart bara en mindre munkkrans kvar. Är nog dax att lägga trimmern på laddning då äckliga hårstrån finns precis överallt.

Look good - feel better kurs på eftermiddagen. Dvs en smink och turban kurs på ett par timmar så här går det undan. Rengöring - smörjning - make-up - turbanknytning och sen är vi färdiga för dagen. Går hem med en välfylld näcessär av dyra fina make-up artiklar upplyser mig barnen om när jag kommer hem, säkert värt 1000kr...och? Pengar är inte allt långt ifrån.

Feel better and look good för en shoppingtur på Maxi efteråt innan ett paket på posten ska hämtas med nya mössor från mor i stugan. Spännande!

Hämtehår

Efter att ha haft stålhjälm på sig under hela kvällen och natten så har det äntligen lättat. Sömnen har det väl blivit lite si och så med. Någon timme här och någon timme där. Gjorde det stora misstaget att ta en extra omgång laktulos som de rekomenderade på CSK innan sänggående. Har haft fullt upp med att hålla täcket på plats om man säger så utan att vara mer ingående. Maken kanske ångrade sig trots allt när han ville att jag skulle sova kvar i min säng.

Hoppar galant in i duschen och väntar med spänning på vad det ska bli för frisyr denna gången man kommer ut. Efter mängden av håravfall borde det bli något tunt. Mycket riktigt för att få till en någolunda fisyr gäller det hämtehårs varianten. Ringer till frisören i stan och ber att få komma och titta på den peruken som har kommit. Den Hollywood-lockiga har inte kommit utan det blir den raka uppklippta som ska provas. Voilà! Då satt man där med en ny frisyr igen. Långt - mörkt - och med lugg. Nästan så man kännde igen sig själv igen så det känns ok. Travar ut från affären med mitt nya hår och är lite rädd att det ska blåsa av. Går in i en affär och kollar reaktionen på expediten, hon tittar lite misstänktsamt på mig så helt ok är det kanske inte ändå. Nu känner man igen dig, fast ser ju lite fejk ut blir kommentarerna hemifrån. Jaja, förutom den ironiske maken naturligtvis som undrade vart det långa blonda lockiga håret hade tagit vägen och som tyckte att denna hårfärgen passade bättre för tio år sedan. Suck! Tur att det är Look Good - Feel Better kurs imorgon så jag får lära mig att knyta turban istället. Bjarka!!

Fullmånen och jag

Andra behandlingen av sex är det då dax för idag. Börjar dagen med en stor snaps laktulos (bläää) för att försöka förebygga förstoppning. Hoppas på bättre lycka denna gången. Men med en sånghälsning och en ängel i fickan kan det bara bli bra.

Sätter mig som ett nummer på provtagningen först. Väntar, uppropad, in bakom skynket, stucken, tack och hej. Inte speciellt upplyftande arbete de har måste jag säga. Passar på att gå till "favorit" shoppen apoteket för att inhandla återfuktande gel till ögonen. Lite svårt att sova när det knappt gick att stänga ögonen igår kväll pga att de var så torra. Inväntar dagens sällskap arbetskamrat J och sen bär det iväg elva våningar upp mot himlen. Intar en av de stora grå fotöljerna, röda och vita giftpåsar hängs upp och inpumpningen börjar. Under tiden påbörjas uppdateringen från arbetet, snabbt avklarat. Skönt att veta att allt är som vanligt någonstans.

Tryggt hemskjutsad blir det lite lunch och sen soffläge. Vaknar till var gång en snarkning hörs, typiskt att bli störd hela tiden när man ska vila. På telefonen finns det ett meddelande ang perukerna. En av fyra har kommit, nr två kommer till deras återförsäljare om en vecka och nr tre och fyra får inte återförsäljaren något svar från fabriken när de kommer. Hm...antigen är det meningen att jag ska ha just den eller annars är det väl att stolt bära renrakat som gäller. Hursomhelst efter vilan spränger det i huvudet ett tecken på att vecka ett har börjat igen...bara fyra gånger kvar! En svår soven natt är att vänta men vad gör det har ju sällskap av fullmånen inatt.

Kallt!

Kunde inte i min vildaste fantasi kunna tänka mig hur ont det skulle göra att tappa håret. Att bara flytta huvudet på kudden till ett annat läge gör ont och kallt som attan är det att ha så här kort hår. Bättre blir det inte av att det är -11grader ute och inne temperaturen sjunker under natten till 15grader. Tur att jag har vetekudden som jag kan värma huvudet med. Denna morgon blir det till att kliva in i duschen med en frisyr och komma ut med en annan. Sköljer bort massor med hår från huvudet, väggarna, golvet och framför allt mig själv. Så nu har jag även fått känna känslan av att vara behårad över hela kroppen, stackars karlar. Färdig duschad och friserad så är det inte mycket kvar nu, lyser igenom här och var och det känns väl lite sådär att få en måne innan maken.

En fin film om att göra sig av med sitt hår.

Nya handfat

Även denna morgonen fylls handfatet till brädden av hår. Vad göra? Ringer till frissan och ber henne om råd. Vill att jag ska komma till henne redan under eftermiddagen så hon får se på eländet. Bestämmer oss för att klippa bort lite dels för att börja vänja mig vid det korta och dels slippa dessa mängder av hår som det blir. Gråter en skvätt tillsammans med frissan och sen klipper hon till. Reslultatet blir en grå hårfärg hur det nu kan bli det...och en Lindgren-frisyr.

Så nu ser man ut som mamma och övriga mostrar. Har för säkerhets skull mms:at över en bild till maken så han inte tror att han vaknar bredvid svärmor imorgon bitti. Innan jag går hemåt igen plockar jag med mig min dreads som nu får hänga på staven istället. På golvet ligger en hög kvar som hade fyllt handfatet fem-sex gånger om. Mössans tid är inne då det drar lite kallt åt öronen och nacken.

Bättre?

Inget samtal från CSK får kanske ses som ett gott tecken...?
Fortsätter att peta i mig ingefära och honung för säkerhetsskull. Värken i huvudsvålen blir mer och mer tilltagande liksom håravfallet. Nu på morgonen fylldes nästan hela handfatet av allt hår. Lite äckligt är det faktiskt och konstigt att det ska göra ont av att tappa hår.

Börjar förbereda inför nästa vecka med att koka en rejäl gryta med lök och blomkålssoppa. Ett snöre runt foten kanske också hade varit bra för gasernas skull. För att få tiden att gå fortsätter jag mitt stickande sittandes på pilatesbollen (kankse tränar någon muskel under tiden) även om barnen tycker att jag ser ut som en 80-årig tant. Kanske t o m receptpärmen ska få sig en omgång i väntan på bättre tider.