Det känns

Efter en tuff helg med illamående, tristess och tycka synd om önskar jag att de närmaste två veckorna kan lätta lite på stämningen. För även om man önskar att ta time-out eller att någon annan ska ta över ett tag är det inte så lätt. Så det får väl bli som svåger sa: -Har man fått djävulen i båten får man ro han i land.

Med några få dagars kalhet var det dax att ta nästa beslut inför dagens provtagning. Peruk - peruk och mössa - turban - mössa...? Ja, hur vill man nu se ut när man visar sig bland andra? Provar det ena och det andra alternativet och gör det enkelt för mig, dubbla mössor och sen iväg. Sköterskorna på vårdcentralen blir bättre och bättre på sitt arbete med mig så idag passar det på att byta roller med varandra. Hantlangare blir omläggare och tvärtom. Smärtfritt? Nja, inte riktigt men får godkänt ändå.

När jag ändå är i farten passar jag på att titta till mitt lilla kryp-in. Blir så glad av att öppna dörren och njuter av varenda sekund. Sitter länge i farmors gamla knarriga fotöljer och bara är. Längtar till den dagen det blir arbetsdag där igen. För att inte fingrarna ska stelna till alldeles får det bli en vända till Helylle för att inhandla garn till nya lätt stickade halsdukar. Färggrant ska det vara, mode eller inte spelar ingen roll. I det fantastiska vintervädret fick det bli en promenad med. En promenad med blå himmel, värmande sol, frostvita träd och efter en nogrann titt på grenarna - VIDEKISSAR!!!