Dag noll

Efter att ha fått ihop två - tre timmars sömn i natt var jag väl inte allt för pigg nu på morgonen. Den sömnlösa natten berodde mycket på tabletterna som ska tas nu ett par dagar. Naturligtvis hjälpte väl alla tankar som snurrade rundor även till. Men iväg kom jag iallafall och gjorde de vanliga ritualerna som att lämna blodprov innan behandling. Fick en liten lucka mellan dessa två så då passade jag på att fira mig själv med en bulle och saft, äldre än så har man inte blivit. Det gäller att hålla sig ung så länge det går.

I det underbara soliga vädret fick det bli en kort, kort promenad. Ser ett välkänt ansikte och stannar till och pratar en stund, min bisittare sitter då redan på plats och undrar vart jag har tagit vägen och hur jag ser ut. Då mössan är lite för varm fick det bli Stockholms frissan dagen till ära. Väl till rätta i fotöljen är det bara att hänga på en sista gång. Denna gången får jag säga att tiden gick alldeles för fort, kan bli så när man inte setts på ett tag.

Ja, så kom vi då till det oundvikliga - utagning av picc-line. Jag får ju böja mig och säga som systrarna där inne att det känndes inte när all slang skulle dras ut. Eller bara lite rättare sagt, det vart som ett mindre vakuumsug i armen. När den väl var ute fanns det inte en droppe blod vid själva in/ut gången, konstigt. Nu sitter det bara ett litet plåster på armen. Jag är så tacksam för att jag slapp smärta, att någon höll mig i handen för säkerhets skull och att jag får bada om en vecka. Börjar inomhus i badkaret. Jag vill även skicka en extra tacksamhets tanke till mina kära arbetskamrater för de fina presenterna. Blandade korten med baksidan upp och drog ett för dagen idag. Ja, ni ser som det kan bli. Tack! Fick ju även en träningsuppgift för händerna bl a. men är händerna tomma och ni ändå hör det klingande ljudet, då är det träning på hög nivå.

Önskar er alla en fin Valborg, det är nu våren sätter fart på riktigt!