Trött

Har nu kommit in i en fas då jag är riktigt, riktigt trött på detta. För ännu en gång har proverna visat negativa resultat och ännu en gång var det då trevligheter på gång. Visst hade det kunnat gå att ta den där stillsamma promenaden om inte ögonen hade runnit konstant och bara det inte hade blåst så mycket ute. För att ha varit mer eller mindre instängd i huset förutom alla sjukhusbesök sedan början på januari börjar nu ta på tålamodet.

Försöker att roa mig själv i ett tyst och tomt hus. Tjohoo vad tråkigt det är då. Provar på att måla en tavla jamen hur bra blir det då? Plockar lite...går bra tills jag böjer mig fram, då rinner näsan som en öppen kran. Så det gäller att ha huvudet upp och fötterna ner även om det känns tvärt om. Inte för att jag är bitter men fy för dessa trista dagar!

Suddar, suddar bort min sura min och ser fram mot en bättre morgondag. En ny dag med ny insperation och funderingar om framtiden. Kanske en ny dag med förbättrade provsvar, kanske ett bokpaket på posten med givande läsning, kanske en dag utomhus, kanske...ja, vem vet vad?

Jag är inte bitter